Shiva och gudomlig maskulinitet

I senaste posten togs myten om Sati upp, och kvinnans association till jorden, i sin egenskap av att kunna bära liv och få det att växa. I den tidigaste vedisk skriften Rg-veda personifieras jorden som gudinnan Prthivi.

Den maskulina principen har i den tidigaste vediska skriften Rg-veda sammankopplats med himlen och det fertiliserande regnet i form av Dyaus.

Tillsammans sågs de som världens föräldrar som skapat världen.

Som kan ses i myten om Sati var Shiva en Gud som inte sågs med blida ögon på inom den ortodoxa utvecklingen av brahmanisk religion. Detta kan ses i konflikten mellan Daksha och Shiva. Shivas koppling till fertilitet sammanbinder honom med pre-vedisk religion. Utgrävningar av Indus dalen har visat på att det kan finnas en möjligt pre-vedisk dyrkan av Shiva i form av en fadersgud Pashupati, ett tidigare epitet på Shiva. Även tecken på stark Gudinnedyrkan i form av en modersgudinna har funnits. Denna kultur (ca 3000 BC) verkar också ha dyrkat fertilitetssymboler i form av äggformade stenar och urgröpta stenar, något som isåfall troligtvis föregått senare dyrkan av Shiva och Shakti i form av Lingam-Yoni dyrkan.

Föreningen mellan det gudomligt kvinnliga med det gudomligt manliga kan ses i slutet av myten om Sati, där Shiva (efter att Satis kroppsdelar fallit till jorden) förenar sin lingam med Satis yoni (vulva) för alltid.

Man kan fundera på vad för slags maskulinitet som Shiva representerar? Kanske är det en maskulinitet som är i harmoni med, inte i opposition till det feminina. En senare regngud; Indra tar senare Dyaus plats. Indra identifieras också med plogen. Man kan fundera på om övergången från naturfolk till jordbrukare gjort att man alltmer börjat se den maskulina principen som en ”tämjare” av jorden/naturen, under den ortodoxa brahmanska tiden.

Rekommenderad läsning: Hindu Godesses, David R Kinsley. ”The indus valley origin of Yoga practise”, artikel. ”The religion of the Indus valley civilisation”, hinduwebsite.com, samt Yoga-förening mellan Shiva och Shakti.

Musik: Shiva, Spellista.

Similar Posts

  • Sökare av sanning?

    Jag hör ofta folk säger att de är tacksamma för Yoga. De tackar mig också ofta för att ha introducerat dem till Yoga. Många som slutar komma till mina klasser, säger att de är tacksamma för att de har upptäckt Yoga, och att de nu kommer att utöva själva eller för en annan lärare. Genom…

  • Chaturanga Pranama

    I Agni Sara (före 1493 AD) beskrivs 2 olika möjligheter för prostration mot marken. Den ena är Ashtanga Namaskar, vilken genom hela den tantriska eran anses vara den viktigaste av positionerna i Surya Namaskara, såsom den ultimata gesten av uppgivande. Sedan ges ytterligare en valmöjlighet nämligen kevala (endast) prostration vilket troligtvis är den sänkning mot…

  • Solhälsningen som Aum

    Rörelserna var, som vi talade om i förra inlägget, ett sätt att förkroppsliga mantrorna. Mantrorna som användes med Surya Namaskar var solens beejamantras. Dessa beejamantras består av de 5 långa vokalerna i sanskrit. Dessa vokaler är ljud som skapas genom att man använder områden av rymd i kroppen och skapar vibration i dessa. Man reciterar…

  • Ljusets återkomst

    Luciafirandet har rötter i firandet av ljusets återkomst. Under den tid som den julianska kalendern gällde i Sverige, ansågs lucianatten vara årets längsta natt. Lucia och vintersolståndet hör alltså ihop.  Freja var en personifiering av kärleken och fruktbarheten i fornnordisk tradition.  Under Lusse-natten tillkallades ljusets makter så att ljuset skulle återvända (och livet) och därmed…

  • Chackra

    Prana shakti och Manas shakti möts i 6 huvudsäten längst ryggraden. De är situerade i den subtila kroppen/energikroppen. De kallas chakra som betyder cirkulerande rörelse eller hjul. De yogis som i djup meditation sett dessa energiplatser har beskrivit dem som lotusar med olika färger. De har en mittenpunkt; en bindu som innehåller essensen av den…

  • Estetisk ateism

    Sista inlägget tog upp den del av andlighet som just nu florerar som handlar om viljan att få fantisera fritt, utan att behöva pröva sina ideer mot den verklighet man upplever. Ett annat fenomen inom andligheten idag är den intellektuella inriktningen. Jag brukar kalla denna för estetisk ateism.  Med termen estetisk ateism refererar jag till…