Kakasana (kråka) och Bakasana (trana) kan spåras till runt 1000-talet under den vaishnavitiska utvecklingen av Tantra. De beskrivs bland andra i Varahi Tantra som övergångsrörelser mellan stående och sittande positioner. Denna typ av överbryggande rörelser kallas i Varahi Tantra för Jana. Andra sådana rörelser som också nämns är Utkatasana (stolen), Kukutasana (tuppen), Mayurasana (påfågeln) och…
Rörliga Asanas ursprung i solhälsningen innebar positioner som påminde om en rak pinne, en pinne bruten i flera delar i formen, eller bågformer, så beskrivs det i ursprungstexterna. Några av de positioner som användes i variationer av solhälsningen var Dhanurasana (Bågen) och Balasana (Barnet). När Ustrasana (Kamel) uppkommer är ännu oklart, men tittar man på…
“Yoga chitta vritti nirodaha”, Patanjalis välkända vers som betyder “att stilla sinnets fluktuationer” omtolkas under den tantriska utvecklingen av Yoga. I denna omtolkning beskriver man sinnets fluktuationer som kontraktioner, som hindrar det större Självet att komma fram. Detta själv karaktäriseras enligt traditionen av Sat Chit Ananda; varande, evighet, lycka och kärlek. Kontraktionerna sågs som rester…
Surya Namaskar beskrivs som en Mandala (cirkel) av rörelse och andning. Halvmandalan i kroppens rörelser in i olika bågformer är en mandalaform. Ksemaraja (10-1100 tal) beskriver kroppen som en båge redo att penetreras av Shivas pil, så att kroppen blir en behållare av Shakti. Varje position i Surya Namaskar var den fysiska formen av ett…
Naveln representerar centret (axis) av kroppen, fokuspunkt för prostationen. Mandalan som utgjorde platsen man prostrerade i hade också en yttre axis, i form av en Lingam i den tidiga Tantran. Lingam är symbolen för kraften hos det gudomliga/större medvetandet. Denna axis symboliserar också den stilla punkten/balanspunkten i centrum. Denna punkt i navelområdet verkar ha varit…