Att träffa målet
I Amshu Tantra (1000-tal) och vidare genom Tattwa Chintamani (år 1577) anges positioner som påminner om en rak pinne, en pinne bruten i flera delar i formen, eller bågformer. Dessa kallas dandas (pinnar) och är också namnen som används på positionerna i solhälsningen. En av de positioner som användes i variationer av solhälsningen var Dhanurasana (Bågen).
Bågskyttetemat är ett tema vi påträffar både i den vediska traditionen likasom den kinesiska daoistiska (Tao) traditionen.
I den vediska traditionen träffar vi på den i huvudpersonen Arjuna som är bågskytte i texten Bhagavad Gita. Texten är högst symboliskt skriven och man kan därför anta att bågskyttetemat är detsamma.
I daoismen påträffas bågskyttetemat i form av spirituell disciplin/praktik både hos daoistiska munkar liksom hos munkar i den daoistiskt influerade zenbuddismen. Denna bågskyttepraktik användes för att öva upp förmågan att koncentrera sig och träffa sitt mål, både fysiskt och i livet i stort.
I kristendomen finns beteckningen synd, ett ord som översatt från nya testamentets ursprungliga språk; arameiska, översätts som ”att misssa målet”.
När missar vi målet? Den vediska traditionen och daoismen skulle säga när vi tappar koncentrationen, tappar vår jämvikt, missuppfattar och inte ser klart. Motsatsen till detta skulle då vara att vara i balans, medveten och klarseende.
Den svåra tid många av oss genomgått de senaste månaderna kanske har bidragit till en större klarsyn. Större klarsyn brukar leda till att tidigare destruktiva mönster blir tydligare för oss.
Vi verkar vara in en tid då vi har en möjlighet att sluta upprepa gamla mönster, göra oss av med det som begränsar oss, och våga gå vår egen väg.
Om vi vågar göra detta finns goda chanser att lyckas.
Denna styrka att gå vår egen väg bygger på tidigare erfarenheter, och övervunnet motstånd, och är något vi varit tvungna att förtjäna.
Det är också en tid att använda sin skapande förmåga, och ge sitt liv en riktning.