Asana-Virasana

ByShiva Shakti Yoga

Asana betyder säte eller tron. Det refererade först till den tron som gudarna satt på men så småningom började termen beteckna kroppen som tron för det gudomliga i människan.

Rörliga Asana skulle underlätta för energin att röra sig genom ryggraden och elementen representerade av chakrorna häri. Tillsammans med andningen skulle energin dras ihop i navelområdet och föras upp Shushumna.

Virasana beskrivs genom yogatraditionen som en väldigt viktig Asana.

I Atharva veda (ca 1200BC) beskrivs positionen. Man föreslås skapa en tron av kroppen men en inre och yttre attityd av en hjälte; av en vira; Virasana. Denna position beskrivs som en fot ovan den andra korsade ovan knäna. Detta är en tron av rädslolöshet.

Rekommenderad lyssning: History and evolution of Vinyasa Yoga, Christopher Tompkins.

Similar Posts

  • Livets dans

    Tantra säger att Yoga inte handlar om att fly livet utan att lära sig att dansa det. Att röra sig lika skickligt genom livets olika prövningar och skeenden som en dans. Tantran utvecklade sina rörliga Asana som ett sätt att lära sig dansa livet. Det händer något med mångfald i rörelserna som fångar livets mångfald…

  • Naveln som kraftcentrum

    Naveln representerar centret (axis) av kroppen, fokuspunkt för prostationen. Mandalan som utgjorde platsen man prostrerade i hade också en yttre axis, i form av en Lingam i den tidiga Tantran. Lingam är symbolen för kraften hos det gudomliga/större medvetandet. Denna axis symboliserar också den stilla punkten/balanspunkten i centrum. Denna punkt i navelområdet verkar ha varit…

  • Ardha Chandrasana/ Trikonasana/Sarvangasana

    Två olika positioner har fått namnet Ardha Chandrasana (halvmåne) i två olika klassiska yogatraditioner. I Krishnamachuryas tradition är det en balans. I Shivanandas tradition är det en lunge. Shivanandas Ardha Chandrasana översätts som Cresent moon (månskära). Formen påminner också mer om en månskära. I Amshu Tantra, ca 1000-AD beskrivs denna position under namnet Shrinkala. Den…

  • Vajrasana

    Vajrasana nämns i Hatha Yoga texterna; Hatha Pradipika (1400-tal) och Hataratnavali (1600-tal). Den beskrivs dock inte i dessa. Den tidigaste kända texten där Vajrasana beskrivs är Gheranda Samitha (17-tal). Här beskrivs positionen på följande sätt: ” Gör låren spända/hårda som en blixt och placera benen vid båda sidor av anus. Detta kallas Vajrasana. Den ger psykiska krafter…

  • Sirsasana

    Inom kaulatraditionen kallas Sirsasana (huvudstående); Sarvasasana (hela kroppen Asana) eller inverterad huvudposition. De 5 vayus (vindarna/energierna) är engagerade genom kumbaka (andningsuppehåll). Sättet att utföra positionen beskrivs i en av kaulatraditionens Tantras på följande sätt: Man för först huvudet mot golvet sedan upp med benen. Sedan korsar man benen i t.ex. Swastikasana, Padmasana eller Baddhapadmasana. Detta…

  • Bhujangasana

    I Amshu Tantra (1000-tal) ges Bhujungasana (kobra), första gången funnen i text, med namnet Naga Vakra (orm-ansikte). Senare i Tattwa Chintamani (år 1577) ges namnet Ugra vilket betyder vild/våldsam. Troligtvis är liknelsen kobran då den är redo att bita och sprider ut sin huva. Hur denna Asana ursprungligen utförts är ännu inte tillgänglig information.  Den…