Asana-Virasana 2

Den Virasana (annan stavning Veerasana) som vi känner till från Hatha Yoga Pradipika skriven ca 1400-tal alltså ca 3000år senare, beskrivs något annorlunda; ”Placing one fot by the thigh and the other under the thigh is known as veerasana.” (Översättning Bihar school of yoga). Virasana nämns i PYS (ca200-tal) i Vyasas kommentar. En del forskare anser att denna kommentar var en del av det ursprungliga verket. En del anser att den skevs ett par århundraden senare.

Det är intressant att se att denna första beskrivning av något kallat Virasana beskrivs som att skapa en tron av kroppen med en inre och yttre attityd av en hjälte och som en tron av rädslolöshet. Detta är intressant då kroppen i Asana under den tantriska utvecklingen beskrivs som en tron för Självet. I den senare utvecklingen av vaishnavitisk Tantra beskrivs yogin som en vira, en hjälte. Attityden av en hjälte beskrivs som en som är beredd att överge glömska och okunskap som skapar lidande men också hjälte i betydelsen att praktisera för att befria andra från lidande.

Rädslolöshet beskrivs också genomgående i yogatraditionen som en kvalitet som utvecklas av yogin/yoginin. Ofta beskrivs den som frånvaro av rädsla för döden. I Patanjali Yoga Sutras beskrivs rädsla för döden som en klesha; abhinivesha. Kleshas är själva rötterna till smärta och lidande. Abhinivesha betyder vilja att leva och refererar till rädsla för döden. Inom Tantra beskrivs denna kvalitet i form av den rädslolöshet som uppstår då man upptäcker sin egen odödlighet.

Rekommenderad lyssning: History and evolution of Vinyasa Yoga, Christopher Tompkins.

Musik: Vira 2, Spellista

Similar Posts

  • Pånyttfödelse

    Förra inlägget talade om vintersolståndet som en symbolisk födelse och död.  Solhälsningen återspeglar naturens rytm av död och pånyttfödelse. De 12 delarna symboliserar årets 12 månader. Året är en cirkel som repeterar sig själv liksom naturens olika cykler. Solhälsningen (med 12 delar) är upplagd som en successiv bugning mot jorden och ett successivt uppgivande, samt…

  • Måne

    Månhälsningen; Chandra Namaskara som den kallas idag utfördes vid solnedgången eller vid midnatt.  Antalet positioner reflekterar månkalendern med dess 14 dagars cykler mellan nymåne och fullmåne; sukhla paksha och mellan fullmåne och nymåne; krishna paksha. Yoni Mudra är en av de handmudror som enligt Bihar school of Yoga kommit ner till vår tid. Den imiterar…

  • Rörelse som vibration

    Surya Namaskar beskrivs som en Mandala (cirkel) av rörelse och andning. Halvmandalan i kroppens rörelser in i olika bågformer är en mandalaform. Ksemaraja (10-1100 tal) beskriver kroppen som en båge redo att penetreras av Shivas pil, så att kroppen blir en behållare av Shakti. Varje position i Surya Namaskar var den fysiska formen av ett…

  • Naveln som kraftcentrum

    Naveln representerar centret (axis) av kroppen, fokuspunkt för prostationen. Mandalan som utgjorde platsen man prostrerade i hade också en yttre axis, i form av en Lingam i den tidiga Tantran. Lingam är symbolen för kraften hos det gudomliga/större medvetandet. Denna axis symboliserar också den stilla punkten/balanspunkten i centrum. Denna punkt i navelområdet verkar ha varit…

  • Gomukhasana

    Gomukhasana beskrivs som en en av 15 Asana beskrivna i Hatha Yoga Pradipika.  Hatha (Yoga) Pradipika (1400-tal) är främst en sammanställning av tidigare texter. Den skrevs av Svatmarama.  Hathapradipika beskriver för första gången i Hatha yogiska traditionen Asana som del av Hatha, även om de beskrivits innan. De sittande positionerna  bl.a Gomukhasana har tidigare förklarats…

  • Vrischikasana

    Vrischikasana- Skorpinjonen beskrivs i i Hatharatnavali (1600-tal). Den beskrivs på följande sätt: ”Placera händerna på marken och placera fötterna på pannan, med hälarna uppåtvända.” Detta kan tolkas som att man gör positionen med underarmar i marken eller endast med handflator.  Varför denna position utförts finns det inget om i den skriftliga yogatraditionen, som ännu kommit…