Asana-Virasana 2

Den Virasana (annan stavning Veerasana) som vi känner till från Hatha Yoga Pradipika skriven ca 1400-tal alltså ca 3000år senare, beskrivs något annorlunda; ”Placing one fot by the thigh and the other under the thigh is known as veerasana.” (Översättning Bihar school of yoga). Virasana nämns i PYS (ca200-tal) i Vyasas kommentar. En del forskare anser att denna kommentar var en del av det ursprungliga verket. En del anser att den skevs ett par århundraden senare.

Det är intressant att se att denna första beskrivning av något kallat Virasana beskrivs som att skapa en tron av kroppen med en inre och yttre attityd av en hjälte och som en tron av rädslolöshet. Detta är intressant då kroppen i Asana under den tantriska utvecklingen beskrivs som en tron för Självet. I den senare utvecklingen av vaishnavitisk Tantra beskrivs yogin som en vira, en hjälte. Attityden av en hjälte beskrivs som en som är beredd att överge glömska och okunskap som skapar lidande men också hjälte i betydelsen att praktisera för att befria andra från lidande.

Rädslolöshet beskrivs också genomgående i yogatraditionen som en kvalitet som utvecklas av yogin/yoginin. Ofta beskrivs den som frånvaro av rädsla för döden. I Patanjali Yoga Sutras beskrivs rädsla för döden som en klesha; abhinivesha. Kleshas är själva rötterna till smärta och lidande. Abhinivesha betyder vilja att leva och refererar till rädsla för döden. Inom Tantra beskrivs denna kvalitet i form av den rädslolöshet som uppstår då man upptäcker sin egen odödlighet.

Rekommenderad lyssning: History and evolution of Vinyasa Yoga, Christopher Tompkins.

Musik: Vira 2, Spellista

Similar Posts

  • Kroppsrörelser som ”chitta vritti nirodaha”

    ”Yoga chitta vritti nirodaha”, Patanjalis välkända vers som betyder ”att stilla sinnets fluktuationer” omtolkas under den tantriska utvecklingen av Yoga. I denna omtolkning beskriver man sinnets fluktuationer som kontraktioner, som hindrar det större Självet att komma fram. Detta själv karaktäriseras enligt traditionen av Sat Chit Ananda; varande, evighet, lycka och kärlek. Kontraktionerna sågs som rester…

  • Ardha Chandrasana/ Trikonasana/Sarvangasana

    Två olika positioner har fått namnet Ardha Chandrasana (halvmåne) i två olika klassiska yogatraditioner. I Krishnamachuryas tradition är det en balans. I Shivanandas tradition är det en lunge. Shivanandas Ardha Chandrasana översätts som Cresent moon (månskära). Formen påminner också mer om en månskära. I Amshu Tantra, ca 1000-AD beskrivs denna position under namnet Shrinkala. Den…

  • Virhabdrasana 3

    En inriktning av Tantra kallad Vira (ca 1000-tal) var en av de tantriska skolor som främst utvecklade rörliga Asana.  I denna skola uppstod hjälte (krigare) positionerna. Krishnamachurya, som anses vara den moderna Yogans fader hade tillgång till dessa texter, eller texter som refererade dessa. Från honom har vi fått positionerna Virhabdrasana 1,2 och 3, som…

  • Asana-Virasana

    Asana betyder säte eller tron. Det refererade först till den tron som gudarna satt på men så småningom började termen beteckna kroppen som tron för det gudomliga i människan. Rörliga Asana skulle underlätta för energin att röra sig genom ryggraden och elementen representerade av chakrorna häri. Tillsammans med andningen skulle energin dras ihop i navelområdet och…

  • Kakasana och Bakasana

    Kakasana (kråka) och Bakasana (trana) kan spåras till runt 1000-talet under den vaishnavitiska utvecklingen av Tantra. De beskrivs bland andra i Varahi Tantra som övergångsrörelser mellan stående och sittande positioner. Denna typ av överbryggande rörelser kallas i Varahi Tantra för Jana. Andra sådana rörelser som också nämns är Utkatasana (stolen), Kukutasana (tuppen), Mayurasana (påfågeln) och…

  • Livets dans

    Tantra säger att Yoga inte handlar om att fly livet utan att lära sig att dansa det. Att röra sig lika skickligt genom livets olika prövningar och skeenden som en dans. Tantran utvecklade sina rörliga Asana som ett sätt att lära sig dansa livet. Det händer något med mångfald i rörelserna som fångar livets mångfald…